piraya

Det finns så mycket att säga till dig.. Men ändå så lite. Jag vill ha svar. Alla svar men ändå känner jag på mig att du inte kommer ge mig svaren jag vill höra . Det är då jag kommer att se verkligheten för hur den är. Och vad den verkligen innebär. Varöfr har du inte sökt mig tidigare. Det har gått otroligt långt tid. Vad jag har gjort och upplevt har jag aldrig ångrat. Det har gjort mig till den personen jag är idag. Jag är en snäll människa, kanske den snällaste du någonsing kommer träffa på. Men du vet ju inte. Jag har inte stått med båda fötterna på jorden de senaste året, har haft mycket problem. Men såklart så vet du inte det. Jag har lyckats komma tillbaka till den jagär, lyckats att kämpa mig genom mina dagar. Men ännu en gång så vet du inte. Räcker det då med ett enkelt hej?. Nej. Det gör det inte. För jag är envis och stark. Även om jag är så känslig som jag är. Jag tänker stå på mig. Stå med rakrygg hela vägen. Jag har min mamma att tacka allt för i livet. Hon är bäst, hon är min klippa min själ min bästa vän. Jag älskar henne så otroligt högt. Även om jag ibland inte uppskattar det. Hon är alltid där, med sitt temperament men ALLTID DÄR. Som víssa andra inte har varit. Men jag kräver inget av dig. Aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Men tro inte att jag kommer sitta och le nu efter denna långa period.Tro inte att bara för du vill komma tillbaka att jag ska ta emot dig med öppna armar. Du får kämpa, om inte mer än någon annan någonsing gjort. Då kanske jävlar jag också kan ge dig ett   "Hej pa***".. Nu är du bara "Hej Max" för mig .